DEN ANDLIGE MÄSTAREN
Av Shrila B. R. Shridhara Maharaja

Att fela är mänskligt. Att fela är oundvikligt för alla, eftersom ingen är fullkomlig. Men ändå vill ingen fortsätta att vara ofullkomlig. Det finns en strävan hos alla levande varelser att nå perfektion. Om det inte vore så, skulle vi inte känna några behov alls. Vår strävan mot perfektion är forvisso mycket svag och begränsad; annars skulle vi nå vårt mål på en gång. Vår begränsade kapacitet och strävan efter fullkomning ger utrymme för en Gurus vägledning.

Den ofullkomlige är inte ofullkomlig om han inte är i behov av hjälp från någon som inte är ofullkomlig. Den fullkomlige är inte fullkomlig om Han inte kan hävda Sig Själv, eller hjälpa andra, genom Sitt eget bemyndigande.

Så vägledandet mot perfektion, eller Absolut Sanning, är nödvändigtvis en funktion av den Absolute Själv, och det gudomliga ombud genom vilken denna funktion manifesteras är Shri Guru, eller den andlige mästaren.

För sökaren av den Absoluta Sanningen är ödmjukhet gentemot Gurun oundviklig. En grupp tänkare tror emellertid, att när vetenskapliga undersökningar är möjliga, varför kan inte högre andlig kunskap också härledas innifrån?

Sådana människor är okunniga om den Absoluta kunskapens mest grundläggande natur, att Han ensam är det Absoluta Subjektet, och att allting annat, inklusive oss själva, endast är objekt för Hans allvetande överblickande. Det är omöjligt för ögat att se det inre sinnet; ögat kan vara förbundet med det inre sinnet bara om det senare skulle bry sig om att förnimma det.

På ett liknande sätt beror vårt förnimmande av Absolut kunskap huvudsakligen på Hans egen vilja att uppenbara Sig. Därför måste vi uteslutande vara beroende av Hans ombud, den andlige mästaren, genom vilken Han önskar distribuera Sig Själv.

Vårt människosamhälle med dess högtstående kultur är endast en obetydlig del av det dynamiska Absoluta. Hur, förutom genom den direkta och positiva metoden av uppenbarelse, kan vi förvänta oss att förstå någonting rörande den övernaturliga kunskapen om det obetingat oändliga? Alla intelektuella giganter visar sig vara enbart pygmeer inför den Absoluta Allvetande Allsmäktige, som förbehåller Sig rätten att visa Sig endast genom Sina representanter.

Under uppbringande av vår största kunskap och allvarlighet bör vi emellertid nogsamt se till att vi inte överlämnar oss till en falsk representant. Vi kan i detta sammanhang av naturliga skäl inte påverka situationen så mycket, därför att vi i vårt nuvarande tillstånd huvudsakligen är betingade av vår tidigare samskara, vår förvärvade natur. "Lika barn leka bäst." Ändå, trots att vi vanligtvis är styrda av våra vanor, så finns det fortfarande möjlighet till en viss grad av frihet, speciellt i den mänskliga livsformen, annars skulle tillrättavisande vara en meningslöshet, och bestraffning endast ett uttryck för hämndlystnad.

Verkligheten kan hävda sig själv. Ljuset behöver inte mörkret för att bevisa sin existens. Solen kan genom sin egen kraft etablera sin överhöghet över allt annat ljus. Inför ett fördomsfritt öga lyser Sad-Gurun (den äkta vägledaren) över alla den fenomenella världens professorer.

Shri Guru manifesterar sig själv huvudsakligen på två sätt: som den inre rådgivaren, och som den andlige läraren. Båda dessa det Absolutas funktioner hjälpar den individuella själen -lärjungen- att nå det Absoluta målet. I vårt fallna tillstånd kan vi inte uppfatta den inre ledsagarens instruktioner, så vår enda hjälp och vårt enda hopp är den utomstående läromästarens barmhärtiga manifestation. Men samtidigt är det endast genom den inre Guruns nåd vi kan igenkänna den sanna utomstående läraren, och överlämna oss till hans heliga fötter.

En bona fide lärjunge måste alltid hålla i sinnet att hans högsta andliga välgång inte är något annat än en nådegåva från den Absoluta Herren, och inte något som han kan kräva eller förvänta sig att erhålla på grundval av sina egna bemödanden. Konstitutionellt sett är vi enbart danade att vara lämpliga mottagare av Guds ynnest.

I detta sammanhang bör man ha klart för sig att den individuella själen aldrig substantiellt sett kan jämställas med den Absoluta Personen. Inte ens i sitt befriade eller helt förverkligade tillstånd kan den individuella levande varelsen vara ett med Gudomen. Enhetens missuppfatning har introducerats genom den trögtänkta förståelsen att Gudomens Personlighet i alla avseenden är ett med den lysande strålglans som omger Hans evigt transcendentala och lycksaliga boning.

Faktum är, att den individuella andesjälen endast utgör en del av den Högste Herrens mellanliggande energi, och som sådan står han under inflytande av möjligheten att bli konverterad till båda sidor. Han skiljer sig från den Absoluta Levande Varelsen både i kvantitativt såväl som kvalitativt hänseende, och är endast ett väsen underordnad det Absoluta. Med andra ord, den Absolute Herren Krishna är Mästaren, och den individuella Jiva-själen är Hans konstitutionellt underordnade tjänare.

Ett sådant förhållande är beständigt och verkligt hälsosamt för Jivan (andesjälen). Detta förhållande bör dock inte missförstås som någon form av slaveri eller träldom, på grund av andesjälens fria vilja att verka i enlighet med detta förhållande, samt den ofattbara vinst han erhåller genom denna relation.

Jivans frihet och individualitet går inte förlorad genom att han överlämnar sig till det Absolut Goda, utan det är just genom detta överlämnande till Honom som den levande varelsens verkliga frihet och individualitet kan manifesteras. Individuell frihet och individuellt egeninteresse är en del av de som är av det Absoluta, så detta är således deras rätta tillstånd och natur, på samma sätt som vatten är fiskens rätta element, eller det rätta tillståndet för ett speciellt djur är att vistas i dess naturliga omgivning.

Den Högsta Personens frihet, såväl som alla Hans andra aktiviteter, är oändliga och transcendentala, och endast genom deras delfunktioner harmoniserar de alla relativa levande varelser. Shri Guru är inte uteslutande den samme som den Högste Herren Själv, men han representerar till fullo essensen av hela den normala kraften, och förkroppsligar Herrens mest omfattande och utomordentliga tjänst och ynnest.

Eftersom han är Herrens mest dugliga tjänare, så är han bemyndigad av Herren att återföra alla missledda själar till deras naturliga tillstånd. Så, Gurun är det odödliga hoppets och glädjens budbärare i dess förgängliga och miserabla värld. Hans uppenbarande är det mest lyckosamma ögonblicket för de lidande själarna, och det kan liknas vid den vägledning som morgonstjärnans uppstigande kan ge åt resenärer som har farit vilse i öknen.

Den milda beröringen av Shri Gurus barmhärtiga hand kan torka bort den ständiga strömmen av tårar från alla gråtande ögon. En patriot eller filantrop gör endast problemen större i sina förtvivlade och fåfänga försök att lindra en lidande själs djupt rotade smärta, likt en okunnig läkares otåliga behandling av en olyckligt lottad patient.

O den dag när denne fattige själ förstår Shri Gurudevas orsakslösa nåd.

(Denna uppsats publicerades ursprungligen 1934 i tidningen "The Harmonist".)

 
Hare Krishna Hare Krishna Krishna Krishna Hare Hare
Hare Rama Hare Rama Rama Rama Hare Hare

Hare Krishna-samfundet Shri Chaitanya Saraswat Math
Online sedan 1998 - http://svenska.scsmath.org